VM i Mendrisio var en väldigt läcker upplevelse. Började dagen ca 2
timmar innan start med att försöka mig på ett varv runt banan för
att känna på den och få lite förståelse för hur tufft det är.
2 timmar innan start visade sig dock vara en väl snäv tidsram för
det var gott om vakter som försökte hålla en borta från banan. (som
var avskärmad med kravallstaket precis hela vägen) från start till
1:a backens rot gick det bra men sen blev jag avvisad och fick ta en
bakväg genom skogen upp till toppen på första backen.
Väl där såg jag 2 st ute på banan och hoppade över för att
ansluta till dem, det visade sig vara ett toppbeslut då de var
journalister och deras presspass var guld värt och kunde användas
till att mota alla vakter som ville få oss av banan! De var vänliga
nog att låta mig haka på så jag fick en guldresa runt som aldrig
hade gått annars!
Därefter var det bara att lämna cykeln och ta sig till 2:a backen
där vi sedan kunde stå i solen och se hela loppet både när de
passerade och på en storbildsskärm. Stor underhållning erbjöds av
Tyskar, Italienare och Luxemburgare som skapade rejäl stämmning. Fast
den där hemska låten med simma, klättra och flyga för att bli så
stark som tyskarna dansade och sjöng till om och om och om igen har
tyvärr fastnat i hjärnan nu.
Upplösningen av loppet kändes skum då först fuskaråtervändaren
Vinokourov såg ut att ha en chans vilket jag är glad att Cancellara
satte stopp för (trots att Vino tidigare var min idol) men
framförallt med Cadel Evans som vinnare. Jag är positivt chokad. (inte heller någon av er läsare som trott på honom i undersökningen här på sidan) Han
är sjukt mycket värd det men hur kan han lyckas? Han som inte har
något segervapen. Det kanske betyder att till och med en sån som jag
kan ta en vinst nån gång!?
Model: Charlotte Carey (Photogenic LA) & Stephane Olivier (Photogenic LA)
