Syresätta

Jag har börjat inse att jag sitter alltför mycket inomhus om veckodagarna den här årstiden. Den enda tid jag är utomhus lite längre tider är under helgernas distanspass.

På veckodagarna beror tiden utomhus till stor del på hur långt bort jag får parkering: Bil till jobbet, jobb inne, träna på gymet/spinningsalen eller på trainern, hem och slöa i soffan. Mitt intag av luft denna årstid är ungefär jämförbar med mängden glädje över Floyd Landis återkomst.

Detta tillsammans med vinterträningsdosen, ett ganska evigt mörker och min allmänna förmåga att vara lite deppig under denna årstid är ingen god kombination för lycka och glädje, man blir lite som Melvin i "Livet från den ljusa sidan".

Utifrån denna insikt så bestämde jag igår att nu får det lov att bli ett utepass! Trotts mörker, halka och kyla känns det som ett rätt bra val.

Tänkte försöka köra ett backpass för att få något ut av det men det blev inte riktigt backträningspass för jag hade inga dubbdäck på cykeln och det var så pass halt och lurigt att jag inte kunde/vågade spetta på för fullt i backarna, när det dessutom var så mörkt att jag inte riktigt såg väg och underlag (min framlampa syns man av, inte ser utav) fick man ta en mer "slätdragsbackkörning" inställning till träningen. Fungerade bra det med och jag kom hem rätt nöjd!