Punka är så sjukt trist

Lördagen var av den bra sorten denna helg eftersom det återigen var dags att få anväda sommarcykel och snurra inomhus på Bosön. Körde på min tempocykel och fick även chansen att testa Stevens SLR som jag tidigare haft funderingar på. Styv som ett spett var som förväntat det omdöme den får. Dock står jag fast vid mitt all utav Stevens SLC Team eftersom den känns lite rappare, det är iallafall mitt intryck efter den korta testen av SLR på Bosön.

När jag gjorde mig redo för distanspass på söndag morgon så lyste solen in genom fönstren, ett lätt dimmtäcke syntes i vissa dalar men jag trodde det var på väg bort.

Istället visade det sig vara på väg in och svepa in allt i en tät ärtsoppa. Inte heller distanspasset blev vad jag hade hoppats. Efter en timmes cykling konstaterade jag pyspunka men chansade på att trycka i lite mer luft då jag är inte så förtjust i att byta slang vid vägkanten för att sedan pumpa några få kilos tryck och åka runt och fundera över om det räcker eller om det håller på bli punka igen. Ca 30 minuter senare var det dock dags igen och jag själv gillar inte att behöva vänta om och om igen på folk som får punka, så sa jag hej då, pumpade återigen i lite mer luft och vände hemåt. Psyket räckte inte ens till för att göra ett riktigt distanspass av det genom att sätta mig på trainern 1 timme när jag kom hem. Jag gick istället direkt in i köket för hungrig hann jag iallafall bli trots att det bara blev 2 timmar, skit också!

No comments:

Post a Comment

Followers

Search This Blog

Total Pageviews