Får se till den goda sidan och inse att det knappast hade kunnat komma mer lägligt ur en cykelmässig synpunkt, nu är det ändå ett utmärkt viloläge. Inte ens idag, när jag började känna mig bättre och det var en fin och solig söndag, kände jag någon särskild stress att komma ut och träna. Tyckte det var lika bra att låta krassligheten gå helt ur kroppen och känna att all energi är tillbaka igen innan det är dags att dra igång igen. Lika bra att kunna dra igång med kvalitet när man drar igång!
När det dras ihåg så får det bli med lite fokus på cross tills den sista oktober då det är Cykelcross i Kungsträdgården och jag tänkte vara dum nog att att ställa upp. Att överleva det blir nästa bekymmer, men att köra veteranklass blir ett sätt.
No comments:
Post a Comment