Boun Anno

Nyår firas i Milano och att vara i italien utan cykeln är ju lite
udda. Bergen runt flygplatsen vid Bergamo lockade rejält!

Jag hittade en notis i Gazetta della sporta om cykel. Min italienska
begränsar sig till några få utvalda artighetsfraser men jag förstod
att det står om att Basso tränar i bergen inför Girot medans Lange
spelar golf på Hawaii "-Lance slöar utan cykel på Hawaii medans
Basso testar Cinque Terra" fick jag det till

I övrigt verkar inte GI-trenden nått Italien. Här är allt sötare
än sött å var frukost-buffé innehåller socker nog för att få ett
helt dagis sockergalna å speedade, vad sägs om Nutella-paj t.ex.? Men
kaffet är av äkta Italiensk standard, underbar Cappucino så jag tar
en zipp till

GOD JUL

Har nu tagit första turerna på dubbdäck då Hälsingland var ett
vinterland. Dagens tur gick upp på Gullberg men det var mer
balansträning än backträning då det bara var ett smalt bilspår att
köra i. Konkurerade lite med sparkåkarna om en annan backe för att
få lite äkta backkörning också.

Iövrigt är det distans som gäller under hälsinglandsvistelsen, så
länge som kylan tillåter. Första turen även i sällskap med gamla
klubbkompisen David på sin hemmamodifierade superhybrid

God Jul till er alla och ät rejält med julgodis så jag får
försprång i försäsongen.

By the power of Grayskull...I have the power!

Läste mycket He-Man när jag var liten (lustigt namn egentligen, han-man? som en total försäkring om att han inte är transa då eller?) och det var en av mina stora seriefavoriter ett tag, hade serietidningarna, filmerna och actiongubbarna. Att jag gillade He-Man när jag var liten är inget som märks i min kroppsbyggnad nu om man säger så!

Men igår var jag på gym igen vilket är det som blivit mest eftersatt pga skada och sjukdom som har begränsat min träning ett tag. Kör ett styrkeprogram enligt The cyclist's training bible som jag tycker har fungerat rätt bra. Har modifierat programmet lite detta år för att ge lite mer explosiv styrka och om resultatet blir som jag hoppas kan man bara vänta och se. Men man gör ju inga ändringar och korrigeringar som man inte själv tror på!

Jag hade precis kört mitt först pass i en något tyngre del innan min skade-paus. Var lite orolig för att börja på samma ställe där jag tidigare slutat efter uppehållet, men på gymet vart ändå beslutet att köra på. Eftersom jag klarade av vikterna och set'en och inte är dödsstel eller har fått nyont i skadorna idag så måste det ha varit rätt. Styrketräningen känns bra iår och att kunna gå in i denna fas med samma vikter som jag hade som tyngst i samma fas ifjol känns inte dumt.

Nu kommer jul och nyår och det kommer återigen bromsa min styrketräning då jag inte har tillgång till gym i Hälsingland, cyklingen ska däremot prioriterats när jag har lite julledighet på gamla bekanta vägar. Med lite tur kan det till och med finnas fint packade skoterspår att cykla i *jihaa*

Smärttröskel

Eftersom det ofta är smärttröskeln man jobbar emot när det går som hårdast och är som mest avgörande så borde det väll vara idé att tänka på att träna även den och inte enbart hålla fokus på mjölksyretröskel?

Det har jag iallafall försökt tänka nu under veckan efter min lilla olycka förra helgen som inte riktigt tycks vilja släppa taget om mina smärtnerver. Det är inte så jag vill skrika till när jag tränar men man känner av varje tramptag lite mer än vanligt och grimaserar gärna lite extra (något jag är extremt bra på ändå, någon som nånsin sett en bild där jag cyklar och inte ser döende ut?)

Det där med smärttröskel tror jag är något som 7-faldige come-back cyklisten Lance Armstrong också har haft som en stor fördel i sin senare karriär. Kontroversiellt att säga att han haft fördel av cancern men helt säkert är iallafall att han lärt sig utstå smärta på ett sätt som lär vara bortom de flesta av oss andra.

Tyvärr är min kropp en mes och valde att säga ifrån totalt när jag under lördagen hade släpat runt den på 4 timmars cykling runt Södertörn. "-Nu får det lov att bli vila" sa den och såg till att ersätta (sön)dagens planerade tur med slemmig hosta, huvudvärk och febersvängar.

Skandal 2009

Nu har jag kalenderlagt de tävlingar som kommer bli aktuella för min del utifrån den tävlingskalender som finns på Svenska Cykelförbundets hemsida för närvarande och min första tanke är; "- Ska man verkligen elitsatsa för det här?"

Hoppas verkligen att denna tävlingskalender är väldigt temporär och att det saknas en hel del. Den Cup-tävling som tidigare stod listad (som vakant) under våren är nu bortplockad och det resulterar i 3(!!) Cup-tävlingar på hela året.

Totalt sett får jag ihop 11st helger med tävlingar och då har jag ändå försökt tagit med det mesta, U6 skapar visserligen lite tävlingsdagar men det är ändå inte mycket att skryta över.

När jag försöker se vad som kan tänkas komma till så ser jag att kortbane-SM och Svealandsmästerskapen saknas. Finns inte heller nån tävling i September där vanligtvis Sista Chansen brukar finnas.

Även klassiker som Anundsloppet och Skandisloppet lyser med sin frånvaro. Inte ens storlopp som Scandinavian open eller Solleröloppet finns inlagda, även om det lär ändras.

Många tävlingar som känns som det är självklart att de ska köras saknas alltså, så lite mer lär det ju fyllas ut. Men just nu känner jag; varför försöker jag elitträna? Kanske lika bra att jag är skadad och inte kan köra som jag vill just nu.

Tävlingsschema

Hela tävlingsschemat har nu blivit officiellt på Svenska cykelförbundets sida:
http://www.scf.se/fixturelink.asp?wci=wiselcompetition&mainbranchid=40&showdirect=1

En liten snabb titt på (det troligen preliminära) schemat säger att en allmänt tragisk trend är att det blir färre etapplopp och mer GP. Fast min kommande klubb Valhall tänker anordna 4 lopp inom 3 dagar och även om inte någon av dem är inom min favoritgren (linjelopp) så är det en trevlig idé!

En annan notering är att alla Cup-lopp (som oroande nog bara är 3 i elitcupen!!) har 2 dagar planerade. Får vi se en förverkling av idén att alla Cuper skulle innehålla ett GP + linje eller är det bara för att Cup-arrangörerna fortfarande ska få lite valmöjlighet i om de ska köra lördag eller söndag?

Som vanligt tycker jag också att tävlingsprogrammet ser aningen tunt ut men förhoppningsvis fylls det på lite. Lopp som Svealandsmästerskap, Skandsiloppet och Sista Chansen saknas t.ex. och skall väll ändå köras!?

Nackstel

Stel i nacken idag, på en sidan. Misstänker att det kommer ifrån gårdagens träning då det var runt-runt åt samma håll i några hundra varv inne på Bosön med tempocykeln.

Det första riktiga cyklande passet på tempocykeln kändes långt bättre än förväntan och jag kände mig väldigt bekväm på tempocykeln, tror alla mina mätningar och funderingar som jag har haft tid till under byggets gång har gjort att jag finslipat till en ställning som är rätt direkt.


Kändes i alla fall väldigt bra på cykeln och jag fick också kommentarer om att jag såg ut att sitta bra, känns väldigt bra, nu gäller det att man är stark och framförallt snabb där också!

Gick också bättre än jag trott att vara med och köra intervaller i grupp inne på Bosö-banan med tempocykel. Var lite orolig eftersom man får lite längre reaktionstid innan man kan bromsa när man ligger framme i tempoställning men den snabb-grupp jag hamnade i fungerade väldigt bra och jag behövde inte bekymra mig.

Ett annat hjulpar skall naturligtvis på innan det är tempodax och jag har ett diskhjul samt ett X-treme Matrix framhjul som kan användas.

Frågan är hur länge jag kan hålla mig innan jag köper ett värre framhjul, Matrix är ju trots allt "bara 45mm" och det använder jag dessutom även till linjecykeln. En annan fråga är, 3-ekrat eller 85mm?

Är det någon som har kommentarer och förslag till förbättringar på ställning och position så är de hjärtligt välkommna.

Nu har jag slutligen fått min tempocykel komplett och har även provkört den lite på min trainer. Blev ett ganska upphackat pass framför spegeln med videokamera på sidan, allt för att kunna se och justera sin egen position, lite "out-of-body-experience" För att få lite riktig träning och inte bara crossträning i form av hoppa på och av cykeln (för att skruva eller starta/stoppa filmning) så passade jag även på att svetta ner den lite med 4st 8,2 intervaller.

Känns iallafall som jag fått till en hyggligt bra position och på Söndag ska jag försöka verifiera den lite mer genom att köra den på riktigt på bana. Kör enligt principerna med rätt rak rygg, 90º vinklar, raka armar som döljer knäna och inte är bredare än höfterna.

Just den sista delen är lite ny för mig eftersom jag tidigare bara tryckt ihop armarna så tätt som möjligt för att bli smal. Nu har jag insett att det nog är bättre att sära lite på armarna tack vare att jag testat ett lite bredare carbonstyre som inte gick att ändra.

Nu överväger jag om jag ska köpa Train Right Time-Trail DVD för att få lite inspirerad träning i vinter. Samtidigt känns det som ett mindre fokus med TT-träning nu, för i elit-klassen finns det så snuskigt snabba tempoåkare att jag skulle kunna sitta på tempocykeln konstant hela vintern utan att kunna vara med och jämföra mig ändå. Kanske bättre att lägga de värdefulla tillgängliga träningstimmarna på lite acceleration och klipp så man har en chans att hänga med i sommar när klugan rör på sig i elitstil, hmmm!

Lite mer förhoppning på möjligheterna för distanstur i helgen. Inga andra planer och vädret ser lovande ut och snön är borta, kanon! Gäller att utnyttja tillfället så nu ska jag bara bestämma vilken distanstur jag ska haka på, från Farsta eller Roslagstull

Vintern är här

Ännu en helg helt utan distanspass, visserligen rätt väntat och inplanerat i träningsschemat så det var väll ingen fara. Var ett trevligt besök hos syster i Karlstad istället, både jag och flickvännen konstaterade att det är en väldigt trevlig stad.

Hade planerat in att köra ett 2-timmars pass tidigt på Lördag morgon vilket var min enda tillgängliga träningstid under helgen. Vaknade till snö, blåst och -5º och planerade om för att istället spendera tiden på spinningcykel på gymet.

Medans jag åt frukost tänkte jag dock att jag inte kan fega ur så fort det blir lite regn eller snö eller kyligt så jag beslutade mig ändå för att köra ute på crossen. Stack iväg och med kylan, snön och vinden rakt i ansiktet samt halka och dålig sladdrig snömoddsteknik tänkte jag snart att det var mitt sämsta beslut denna månad.

Till slut vande jag mig lite vid förhållandena och kom i mer vindskyddade områden samt hittade tekniken och vanan för att kunna köra på istället för att bara parera och vara rädd och feg för halkan.

Idag snöar det för fulla muggar som synes på bilden som är tagen rakt ut ifrån mitt kontorsfönster i Kista precis nu. Det är tur att början av veckan som vanligt är vikt åt träning inomhus i form av X-träning och spinning.

De flesta i min värld har väll annars varit i Jönköping och dreglat på cyklar och delar när Elmia haft cykelmässa. Måste själv säga att jag är så pass nöjd med mina grejor att det inte längre är lika roligt att dregla på andra prylar, därför jag skaffat tempocykeln, där finns det alltid mycket dregelpotiential. Idag får jag min sadelstolpe så jag har en komplett tempocykel också, om den inte snöar fast i Jönköping.

Ett första utkast på tävlingsprogram

Antar att tävlingsprogram för 2009 kommer diskuteras en del i förbundet under Svenska cykeldagarna och jag hittade ett första utkast på de största tävlingarna:

• 25-26/4 LVG-Cup, Vakant alt 16-17/5
• 9/5 101st Scandinavian Race (UCI 1.2), Upsala CK
• 16-17/5 LVG-Cup, Vakant alt 25-26/4
• 30-31/5 LVG-Cup Västerås, Team Mälarenergi CK
• 13-14/6 SM kortbana, Vakant
• 28-29/6 SM LVG inkl stafett Götene, CK U6
• 2003-05-07 VSM LVG Järvsö, Ljusdals CK
• 2006-11-07 U6 Cycle Tour, CK U6
• 25-26/7 LVG-Cup Östersund, Vértex CK
• 08-jan Skandinavien Open (1.2), Vårgårda CK
• 22-23/8 LVG-Cup Falköping, Falköpings CK
• 2005-06-09 Landsdelsmästerskap LVG, ?

Lite reflektioner:

Vakant Cup i slutet av April: Känns väldigt mycket som Östgötaloppet, ska årets mest nervösa, hetsiga och farliga tävling bli Cup? Då tar jag med första förband!

Vakant Cup i mitten av Maj: Är det Hammarö 3-dagars som ska bli cup? Vore roligt men å andra sidan är den tävlingen stark nog att stå på egna ben.

De vakanta cuperna anger varandra som alternativ, är det bara en av dem som blir av? Är det alltså bara 4 Cup-tävlingar igen?

Cup i Västerås: Jag körde inte ifjol så jag vet inte så noga men jag ser platt och blåsigt framför mig, undrar om det är en tempoetapp iår också?

SM LVG i Götene: Jaga Gustav Larsson, Lövkvist, Ljunken, Axelsson med flera uppför Kinnekulle? C3H6O3

U6 cycle tour: Jag bokar semester redan nu!

Cup i Östersund: Till och med jag som f.d. Norrlänning tycker Östersund låter långt bort, kan det tänkas gå på Frösön? Då äter jag mina grönsaker, nån som har recept på heliumdressing?

Cup i Falköping: Har Falköping anordnat nån tävling förr? Jag kan bara spekulera i Glenn Magnusson och spurtplatt.

Alla Cup-tävlingar har 2 dagar uppsatta, betyder detta att Cupen kommer bli linje plus GP eller tempo vid alla tillfällen? (eller är det bara pga preliminärt schema?)

X-träning deluxe

Att träna på cykel-cross har blivit så populärt att man inte längre kan kalla det för cross-träning när man köra något annat än cykelträning, men kanske kross-träning då!?

I vilket fall så körde jag ett pass med maximal krossträning häromdagen. Först styrketräning på gymet, sen direkt in och köra ett Box-pass med flickvännen och därefter upp på löpbandet en kortis. Det som gläder mig mest efter passet är att jag inte vart så stel eller fick så ont i kroppen som efter tidigare pass. Nu verkar det som jag börjar vänja mig lite och man kan komma igång med att ge kroppen ordentligt med spö vintern lång.

På dubbelspinningen dagen efter kändes det visserligen av att man har fokuserat på lite tyngre omgångar, för benen är för möra för att jag ska klara att pressa pulsen ordentligt. Men det är helt som det borde vara nu. Känns gött!

Det som för tillfället stör mig mest är min oförmåga att få till lite rejäla distanspass under helgerna, skärpning slöo!

I övrigt kan jag bara säga att Boston Tea Party är ett helt underbart program! 5st experter som sitter och diskuterar komplett värdelöst vetande med 2st tokar som kan komma på outgrundligt med underliga roliga frågor och vridningar, love it!

Tungt mörker

Nu har jag premiäråkt på vinterhojen för denna vintersäsong. Kan tyvärr inte direkt säga att det var en positiv känsla men med tanke på hur racern såg ut efter förra turen med den hade jag inget val, om jag inte vill spendera en timme i badrummet med cykelskrubbning efter varje träning.

Det är en känsla som är tänkt att vara närmare racer nu när jag vintercyklar på cross, jämfört med när jag körde på MTB för några år sedan, men jag kan inte säga att den ändå är särskilt lik. Framförallt styrställningen är helt annorlunda, jag sitter högre, bredare och längre fram med styret på crossen vilket känns väldigt lustigt.

Den stora nackdelen kommer dock snarast ifrån tyngd och mjukhet. Ställer man sig upp och ska köra på känner man av att det väger mycket mer och att kraften man lägger ner helst går rakt ner i ett stort svart ingenting. Att crossen dessutom är lite stor och därmed överdrivet stabil gör inte den känslan bättre.

Turen igår kryddades med motvind, blöta och totalt mörker. Jag har tidigare kört helt utan lampor så läskigare turer har jag varit med om men de lampor jag har nu är lysdiodslampor bara för att synas. När jag mötte en bil så såg jag ingenting, framförallt de bilar som valde att inte blända av helljuset gjorde mig i behov av blindkäpp och skapade ett spänningsmoment i tillvaron.

En intressant notis jag uppmärksammade var vilket oerhört ljus en stad sprider runt omkring sig. När jag närmade mig Södertälje såg jag hur det vart ljusare på himlen, ett slags rött ljus som sprider sig och hela skogen vart plötsligt betydligt upplyst, trots att jag inte ens var så närma att jag såg någon lampa.

I helgen skall det bli lite inomhuscykling på Bosön och förhoppningsvis en distansfikatur också. Det är tur att det är för självvald cyklings skulle för annars skulle jag vara sur över att gå upp tidigt på lördag morgon för att släpa mig till Bosön.

Cross-lerig, oavsett väg

När jag kom till jobbet idag var det med stor förhoppning och längtan, nu vill jag dock bara hem igen. En kollega hade nämligen med sig cykeldelar som levererats ifrån USA åt mig och en kompis så nu ska tempocykeln få carbonvevar, underbart! Så snyggt det kommer bli!

I helgen så skulle jag avverka ett litet distanspass tänkte jag, vaknade rätt sent på lördag till ett grådisigt och trist väder.

Funderade på vad jag skulle köra med för cykel men eftersom det ändå såg hyfsat ut och jag inte riktigt vet statusen på crossen och den saknar pedaler så bestämde jag mig för att köra på racern, korkat!

Visserligen skönt att köra racer ända ut i November men min kära Stevens tyckte nog inte detsamma! När en lastbil kom och blåste förbi längs en större väg spottade jag och hostade, det var ett dimm-moln av saltvatten och lervatten som följde lastbilen. Cykeln var helt täckt i grus och lera när jag kom hem och det var inte så att jag hade kört nån grusväg, det var enbart vägstänk.

Badrummet fick agera tvätthall och därefter hade man att göra lika länge till med att få badrummet rent igen. Nu blir det till att skaffa pedaler till crossen så jag kan köra med den istället. Tungt, tråkigt och långsamt men nu ska det ända bara tränas så racern får stå i vinterdvala och pryda sin plats på vägghyllan.

Idag blir det styrketräning och backintervalls-löpning, ett stupsäkert sätt att skaffa rejäl träningsvärk och lidande! Träningsvärk har varit ett tema ett tag nu, all denna alternativträning är döden för en odynamisk cyklistkropp. Längtar redan efter en ny varm sommrig tävlingssäsong.

Mumien återkomsten?

Kan det verkligen vara roligt att hålla på när man blir det här sättet? CX är galet!

Stelopererade reflektioner

Var ut och sprang i helgen, inte löptränat på minst ½ år, och det KÄNNS efteråt!

Någonstans har man en inre bild av hur ens löpstil ska se ut. En bild där man liksom i ett snabbt flyt svävar fram precis ovanför marken och benen bara graciöst kommer ner och ger ny fart med rejäla klipp i varje steg. I verkligheten är det mer som en blyskodd giraff som försöker stapla iväg med lite lätt brådska.

Måste ha en löpstil som verkligen sliter på benmusklerna. Att jag sedan börjar rejält nerför och bara hade inomhusskor för denna löptur gjorde nog inte saken bättre. Trappor har varit och är ännu en mardröm sen den löpturen, tar helst hiss nedför!

Tanken var att löpning skulle vara en träning som kunde hjälpa till att få upp pulsen ordentligt och efter första passet kunde jag se på min pulskurva att löpning är väldigt pulspressande för min del, backintervaller kommer ta något rent sjukt! Tyvärr går det ju inte särskilt fort ändå utan den känns som om det skulle förvandlas till snabb gång om jag saktade in det minsta lilla bara under ett enda steg, troligen har det att göra med min löpstil som nog är allt annat än ekonomisk.

Funderade lite på en sak runt löpning och puls, hört att man har olika maxpuls för olika sport, men påverkar detta även mjölksyratröskeln eller är den statisk? Om den påverkas, är det då så att den är ett visst procenttal av maxpuls (typ 10%) eller är den ett antal slag ifrån maxpuls (typ 15 slag ner från maxpuls)? Eller är både max och tröskel helt olika så man kan ha 10% av max i tröskel för en sport, men 20% av max i en annan sport?

Den första enkäten är stängd nu och det förvånar mig lite hur pass många som är missnöjd med sin säsong. Kanske kommer det utifrån en sport där 100 står på startlinjen men bara en vinner och en inställning att säsongen inte är lyckad utan vinster, vad vet jag?!

Lite egna reflektioner på säsongen:
Tävling med sämsta väder: Kinnekulleloppet. Tveklöst! Runt nollan och snöblandat regn vid starten som gick nedför fick istiden att verka som en bastu-spa. Är aldrig bra när man står och skakar eller tappat känseln i fingrar innan starten ens har gått.

Tävling med bäst väder: Tävlingshelgen i Stockholm med Luma Loppet, Valhalltempot och Falkenloppet bjöd på högtryck a´la grande! Det är sällan jag instinktivt söker upp skuggan men på uppvärmning till dessa tävlingar var det faktiskt behövligt.

Årets bantningskur: Solleröloppet. Hade försökt deffa mig lite före och låg bra till i vikt och form. Sen missade man allt vad som hette tävling på denna tävling och fick surt sitta och avverka en transportsträcka tur och retur Mora-Orsa. Avrundade med att efteråt ha världens magsjuka och tömde ur mig mer energi i flera dagar istället för att fylla på efter loppet.

Årets ?: Granhede, var det roligt eller var det bara blött? Varför regnade det så fort jag skulle starta? Kommer tävlingen återkomma? Hur hårt satsade A. Gingsjö när han i soloutbrytning körde ner i diket? Tog jag verkligen in tid på tempokanon Gingsjö efter vändpunkten på tempoloppet eller räknade jag fel när vi möttes halvvägs? Kunde man verkligen köra 70 på den minimala bilvägen på väg till Granhede? Rodde Göran Persson själv ut ekan på Harpsund?

Årets roligaste: Falkenloppet. En tidig utbrytning på en bana som inte är särskilt ämnad för utbrytargrupper. Den inledningsvis rätt stora gruppen delades allt eftersom av i mindre bitar och jobbet gjorde att man till slut åtminstone kunde kämpa sig till en pallplats. 2 paket korv blev utdelningen för den arbetsdagen.

Årets hals och lungbrand: Luma loppet (Hammarby Sjöstad). Jag hade köttslamsor och blodsmak i halsen en hel dag efter det loppet, mina upphostade lungor hittade jag inte förrän dagen efter.

Årets siffror:

• 25, antal tävlingsstarter under säsongen.
• 17, antal tävlingsstarter med missad pallplats.
• ~28, antal mil tillbringade i utbrytning under säsongen.
• 4, antal tävlingstarter på lånad cykel. Stort tack till Roger Johasson och Peter Vachler för lån av tempocykel!
• ~25, antalet gel använda under säsongen. Socker i gelform är enormt användbart!
• 0, Antalet MTB-tävlingar körda under säsongen, även antalet MTB i min ägo efter säsongen, en säsong då jag skaffade MTB för att börja köra lite i skogen igen

Tempocykel i byggsats

Igår var jag och hämtade upp min nya tempocykel, denna underbara känsla av lite nya leksaker!

Cykeln är en Stevens Crono utrustad med Shimano Ultegra men eftersom jag kör med Campagnolo så ska ett byte till på driv/växel-linan. På bilden syns den växel, växelreglage och sadel som skall monteras och jag inväntar även ett FSA vevparti i carbon som skall dit. Bakom står också mitt diskhjul som skall monteras på.

Sadelstolpe har jag rationaliserat bort eftersom jag insett att det är något som tar mycket av vinden på en tempocykel. Nej så extrem har jag inte blivit utan det blev en miss och jag ska få den nästa vecka.

Eftersom jag skall bort med Shimano så har jag också en del delar över så är någon intresserad av att köpa helt ny och oanvänd Shimano Ultegra Framväxel, Bakväxel, vevparti, Dura-Ace tempoväxelreglage, Oxygen Speedline 3 sadel eller ett Par Easton Circuit hjul så är det bara att höra av sig på mail.

Att få ihop bygget ska förhoppningsvis inte ta så lång tid och därefter kommer en (som jag förstått) väldigt viktig bit, att ställa in cykeln och att ställa in kroppen utefter tempoställningen. Trainer, kamera, filmning, spegel, kommer bli en del finjusterande under vinterns mörka och kalla gång.

Annars känns det skönt att ha tagit ett beslut om att bli elitåkare igen och komma igång med vinterträningen inför den kommande säsongen. Efter 1 veckas ren vila toppade jag av med 1 veckas förkylning som höll mig borta från träning lite mer än jag tänkt. Nu är det motiverat och skönt att komma igång men jag gruvar mig inför nästa vecka då jag även skall lyfta in st yrketräning i träningen, sånt kan bara göra ont!

Har även varit och sneglat på löparskor och ska ta och slå till på ett par för att ytterligare kunna skapa mig lite ny sorts träningsvärk med löpintervaller i de branta knix-backarna i Tullingeberg. Är det inte härligt att plågas lite.

En velpelle tycks ha bestämt sig, nästan, eller?

Nu känns det som jag kommer få ändra min presentationstext trots allt. Börjar lösa sig ibland de små knutar som jag harvat runt i och det känns som det skulle vara roligt med en satsning till elitklassen igen.

Framförallt handlar det om att Cup-tävlingarna är väldigt roliga att köra och även U6 är något jag kommer göra plats för i almanackan.

Hur det ser ut med Cup-tävlingarna kommande säsong känns dock väldigt osäkert. Den gågna säsongen var det enbart 4 cuptävlingar vilket var mindre än tidigare. Dessutom så har Svenska Cykelförbundet blivit av med en del drivande människor och känns lite som i kris, nu när den som bäst kunde utnyttja vridmomentet mot förbättring, föryngring och ökande intresse som är skapat utav de goda internationella resultaten av svenska cyklister.

Samtidigt finns det rykten om en cup med 6 deltävlingar där alla lag ska anmäla ett 13-manna lag och sedan förbinda sig att köra med ett 4 till 8-manna lag på alla tävlingarna.

Alla rykten runt cupen får ni gärna skvallra runt här, så man har lite att sätta tankarna i när man sitter där och nöter träningstimmar inför vad som då blir en kommande elitsäsong.

En favorit, Lombardiet runt

I helgen gick en av mina absoluta favorittävlingar, och till på köpet så vann en av mina favoritcyklister och han gjorde det med stil!

Jag har en Taxc DVD med Lombaridet runt där man bland annat kör Madonna de Ghisallo och jag antar att den har gjort att jag ger tävlingen lite extra uppmärksamhet. Har vid ett par tillfällen utnyttjat denna DVD till spinningpass också, försökt lekt Roberto Vacchi och pluggat på ordentligt om banan, Ghisallo, vinnarna och årtalen för att sedan kunna återberätta samtidigt som jag hållit passet, åtminstone jag själv har tyckt det varit rätt roligt.

Det är ändå något särskilt med denna italienska höstklassiker. Den är liksom sista chansen att få se lite cykel och ger uppfattningen om att vara lite sådär härligt avslappnad som sena och avslutande tävlingar kan vara. Dessutom är den ofta vunnen på ett snyggt sätt utifrån en utbrytargrupp som har formats av de rätt tuffa klättringarna (för att vara ett endagarslopp) Från årets upplaga: "-This is the way races should be won, just attack in the last 10k's, and riiiiide!"



Det sorts trycket i pedalerna och den sortens åkstil önskar jag verkligen att man kunde stå för själv. Men med tanke på att min helg blev 2 timmar cykel på lördag och 35 min på söndag istället för planerade 3timmar på lördag och 4-5 timmar på söndag så har man evigt långt till några Cunego-ben.

Hittade också en förklaring om den tatuering man kunde se på Cunego's arm och kan bara hoppas att har står för det på allvar. Man får ju tyvärr lite lätt gnagande onda aningar så fort någon gör något utöver det normala numer.

Stackars trainern

Det här är min trainer (och en som beundrar den mer än mig), dammig, hopfälld och sällan använd. Så brukar den också tillbringa den största delen av vintrarna, faktum är att jag nog kan räkna mina vinterpass på trainern under de 2 senaste vintrarna på en hand! Trainern går däremot betydligt mer under sommaren då jag använder den för att värma upp på inför tävlingarna. Trainer är helt överlägsen för uppvärming, då kan man ha musik i öronen, söka skydd för eventuellt oväder men framförallt få mycket bättre kontroll på intervaller och pulsnivåer under uppvärming och blir garanterat varm!

För min vinterträning går istället desto mer tid åt på vintercykel med stänkskärmar, i gymet och framförallt i spinningrummet.

Vintercykeln är en riktigt tråkig fultysk, tung och klumpig. Så det känns aldrig lockande att byta sommarens härliga Stevens mot vinterhojen. Lite lustigt egentligen att man satsar så lite på sin vintercykel och har en riktigt trist billig cykel då, är ju ändå där man spenderar som mest tid. Tittade på träningstid vs. tävlingstid en av mina elitsäsonger och trots att jag tävlade hyffsat mycket då så var bara ca 5-10% tävlingstid!

Gymet är jag inte heller förtjust i, ett nödvändigt ont, särskilt nödvändigt i vinter då jag ska fokusera lite mer på korta tunga reps för att få till lite mer sprätt i en spurt. Istället är spinningrummet ett kanonställe för vinterträning. (verkar dock vara många som tycker det är det mest nödvändigt onda) Särskilt då jag har tillgång till det helt själv eftersom jag är spinninginstruktör. Det betyder att jag kan gå in och köra mina intervaller på en stabil spinningcykel.

Har även kört en del längre pass på spinningcykel, distanspass på det sättet är lite trist men inte värre än på trainern och ibland måste man faktiskt fly ovädret men känner ett behov av lite längre träningspass.

Det är också på dessa pass som man brukar få kommentaren "-Håller du på kör fortfarande? du är ju helt knäpp!" En härlig kommentar som känns som en komplimang, det betyder att personen ifråga aldrig skulle köra ett sånt pass, och jag kan tänka "-Det är det som gör skillnaden!"

Dock har jag haft vintrar med mycket trainer också (kanske därför jag helt undvikt den sen) Den värsta perioden satt jag på trainern och åt middag, allt för att hinna få trainertid. Denna vinter ska jag återuppta lite trainer igen då jag tänkt köra in min position på tempocykeln med trainern. Blir kamera och spegel och allt jag kan komma på för att se min egen position på tempocykeln och hitta något aero och bekvämt. Måste bara komma på var jag ska köra och hur jag ska tysta ner den eftersom min granne dunkade i mitt golv senast jag körde i lägenheten, ska man behöva sitta på trainern i källarens dunkla miljöer?

Vila och Vela

Nu har jag kommit till en period på säsongen som jag faktiskt har lite svårt för, nu är det dags att vila lite och tänka på vad som komma skall.

Det är ganska sällan som jag faktiskt känner för att vila när säsongen tagit slut, oftare än sällan är det just då som jag börjar känna mig i bra form. Naturligtvis har jag också haft säsonger där jag inför de sista tävlingarna tänkt "-Nu tar jag mig bara igenom det här så får jag vila sen." Men oftast finner jag mig letande efter fler tävlingar när säsongen börjar ta slut.

Det där med tajming på viloperiod är ju lite snedvriden för en sommarsportare också, när säsongen är slut och man ska vila lite innan uppbyggnadsträning börjar, ja då är det höst och kallt, blött och trist. Finns liksom inget annat att engagera sig i, vore det sommar skulle man ju lätt bara slänga sin slappa kropp på stranden och låta den ligga där!

Dessutom ska man försöka välja träningsupplägg inför kommande säsong. Denna gång är det dessutom lite extra svårt då jag funderar lite på om jag ska trappa upp till elit igen eller stanna kvar i senior.

Jag har haft en rolig säsong i senior och det är skönt att kunna försöka sig på lite attacker ibland och orka köra på det sätt som jag helst vill. Att köra elit-GP och med en dimmig suddig blick se sina uthostade lungor ligga på styret och slemma samtidigt som benen genomlider all helvetets eldar är dessutom verkligen inte något jag saknar.

Dock är det helt klart så att de roligaste tävlingarna i Sverige är elit-tävlingar, landsvägs-cupen och U6!

Den största utmaningen med att köra elit just nu är nog ändå att man gärna vill köra med fler i sin klass och klubb, till och med måste det om man ska köra landsvägscupen.

Det finns många aspekter att ha i åtanke, det är inte lätt för en norrländsk velpelle.

Säsongsslut

Ett lite annorlunda tillvägagånssätt egentligen, att starta en cykelblogg när säsongen tagit slut, nu när det blir som minst att skriva om, ska dock försöka hålla den lite levande ändå.

Nya mål måste sättas upp inför 2009 och ett träningsupplägg måste börja tänkas på. Än så länge så känns 2009 lite difus så jag har bestämt att börja med en liiiten vila. Blir inte så mycket vila när man ska hålla 2 schemalagda spinningpass i veckan men efter dagens pass (onsdag) blir det iallafall helt vila fram tills nästa veckas pass. Efter det ska jag ha kunnat bestämt så pass om kommande säsong att jag kan bestämma om jag ska vila 1v till eller sätta igång med vinterns slit.
Det som jag vet är att vintern kommer fokuseras på spurt och tempoträning. Tempoträning eftersom jag nu har beställt en tempocykel som jag tänkte köra in mig på med trainern under vintern.

Angående tempo kan jag förresten nämna att jag pratade med min sponsor nydligen och fick en riktig bild på Stevens kommande tempocykel, vet tyvärr inte hur officiell den bilden är så jag vågar inte lägga ut den, men waow vilket habegär det skapade hos mig!

Spurtträningen ska jag fokusera på eftersom denna säsong alltför många gånger har bestått i att komma iväg i en vettig utbrytning för att sedan ändå få stryk i spurten och på sin höjd komma på pallen. Jag har ingen spurt att komma med helt enkelt!

På det här med spurtträning är jag dock rätt lost, särskilt under vinterträning, så alla tips mottages tacksamt!

Avslutar med en bild från sista tävlingen, med resultat som poängterar min nödvändiga spurtträning, utbrytningsgrupp av 3, slutade 3:a