Alyssah Ali Editorial for (US) Marie Claire, May 2009
Inte SM!
SM på Kinnekulle kändes alltför mycket som ren slakt efter att ha testat på att köra Kinnekulleloppet tidigare under året så jag valde bort det helt.
Det är inte heller ett val jag ångrar efter en underbar helg med besök på Gröna Lund för en 5-kamp och adrenalinkick i form av Insane samt Fritt Fall på lördag. Sedan hann jag även årets första bad på Söndag och en stålande picknik på Tullingebads klippor
Lite träning hann jag också med och även om det inte var i närheten av de 38º det var när jag cyklade i Sweich så kändes värmen helt klart av, särskilt på lördagens 2h som bedrevs i form av backträning. På söndag blev det istället en rätt lugn tur återigen på ett par timmar.
Dagens träning kommer att bli väldigt spännande att se vilken nivå den hamnar på. Jag har nämligen äntligen lyckats få med mig min flickvän på en riktig cykeltur. Thomas i Fredrikshof har varit schysst nog att låna ut en cykel så hon får en riktig racer att köra på så nu är det bara att hoppas att hon gillar passet, vädret tycks iallafall ge goda förutsättningar!
Eugenia Mandzhieva Magazine Cover for (UK) Issue One Magazine #5, Spring 2009
Magazine: Issue One Magazine #5, Spring 2009
Photographer: Norman Watson
Fashion Editor: Paulus
Source: models.com
Shirley Gao, Emma Pei, Liu Dan, Danni Li & Shu Pei Editorial for (UK) Wallpaper*, June 2009
[Click on the image to see the large format.]
Models: Shirley Gao, Emma Pei (IMG), Liu Dan (MC2), Danni Li (Elite) & Shu Pei (Next)
Editorial: Front Line
Magazine: UK Wallpaper*, June 2009
Photographer: Mei Yuan Gui
Fashion Stylist: Ursula Geisselmann
Source: Zinio.com
Näck på en Statoil-toalett
Hade hoppats på att kunna få till en bra snittfart på en så pass platt och lättåkt bana men det begränsades av kraftiga vindar som svepte över den öppna nybyggda E20. vilket gav såväl kant- mot- och med-vind på den raka banan med 4 vändpunkter. Det verkade dock inte begränsa toppåkarna som ändå klarade att hålla snitt på runt 50km/h
Jag var långt efter men kan inte säga mer än att jag inte är bättre än så på tempo. Jag tycker ändå att jag fick till ett godkännt lopp och låg där jag ville/skulle pulsmässigt.
Längden på Tempo-SM är något sm kändes på ännu fler smärtsamma sätt än ett vanligt tempo. Själva pulsen/ansträningen var inte mer smärtsam än normalt men längden gjorde att det liksom inte tog slut på den smärtan nån gång! Det tillkom dessutom smärta i övriga kroppen mot slutet av loppet. Benen och baken gjorde ONT, främst av att försöka pressa motvind. Rygg, nacke, armar och händer kändes också av utav att ligga i tempoställning på den nivån så länge. Halsen och munnen var även helt igengeggad av att sitta och maxandas och flåsa så länge.
Inför start fick jag lite oroskänsla då jag hämtade nummerlapparna och då såg bifogad lapp om att alla cyklar skulle kontrolleras innan start. Jag visste att min cykel är lite väl lång men fick hoppas att smyga mig igenom på det undantag som finns för långa personer. För säkerhets skull var jag och gjorde en provmätning redan innan uppvärmning för att få tid till evetuella justeringar. Chefskommissarien godkände då min cykel eftersom jag inte hade mer än 120º vinkel på armarna när jag satt i ställning på den. Betryggad av detta påbörjade jag min uppvärmning.
Precis innan start skulle cykeln kollas igen (så man inte ändrat något därmellan) och då fick jag återigen lite hicka då det var en ny kommisarie som kontrollerade och han verkade betydligt mer nitisk. Wetterhall hade stora problem med att få sin cykel godkänd och fick hjälp av Bäckstedt i att övertyga kommisarien. Eftersom de höll på så mycket med Wetterhalls cykel så kunde jag dock glida förbi den nitiske kommisarien, bakom honom stod chefskommisarien och han kände igen och lät mig starta utan ytterliga kontroll, puh!
Wetterhall tycktes dock ha fått en bra adrenalinkick utav att knappt få starta eftersom han lite överraskande knep guldet! Vill givetvis ta åt mig lite av äran där då jag agerade utmärkt hare och gav honom en positiv trend då han snabbt tog in 2 minuter och passerade mig. Såg att han också snabbt passerade sin 1-minutsman som var ingen mindre än Micke Stevensson och anade då att han kunde ha en riktigt bra tid på gång!
Har tidigare nämnt att CKU6 verkar bli årets klubb med många fina tävlingar på sitt schema. Jag måste dock säga att det verkar lite som det tar på krafterna i organisationen. Jag vet själv ifrån lilla Söderhamns CA att det var tufft när vi körde såväl USM som Söderhamns 3-dagars med Cup-status. Det kan kanske också ha blivit lite mycket för CKU6 att lyckas ro hem alla arrangemang på det strålande sätt som man är van. Saknar fortfarande banbeskrivningar och kartor samt starttider för U6 vilket brukade finnas långt i förtid tidigare år.
Dessutom saknade PM'et till SM info om såväl nummerlappsutdelning som omklädning. Att numerlapparna skulle hämtas på kansliet var kanske rätt naturligt att räkna ut men vart omklädningen skulle ske var desto svårare. När det dessutom var återanvända U6 skyltar som visade vägen på på SM blev det lite extra förbryllande (kanske bara är jag som är så fokuserad på U6 nu och därför blev lite ställd?) Jag hittade en skylt som pekade på U6-camping samt omklädning men medan U6-camping skyltarna fortsatte så hittade jag ingen mer skylt för omklädning, och inte heller själva omklädningen.
Till slut gav jag upp och begav mig hemåt svettig och salt för att göra en raggardusch delux på en handikapptoalett på en Statoil. Där blev det att strippa av sig helt och skölja av sig lite ifrån handfatet och sedan dra på sig lite mediumsunkiga överdragskläder och få leva med det tills man kom hem och kunde få en riktig dusch
Emma Pei Editorial for (UK) Wallpaper*, June 2009
Tempo-SM
En titt i den Startlista som har kommit avslöjar att jag kommer vara jagad av Michael Stevenson, målsättningen får väll vara att hålla honom jagande så länge jag kan men han känns mer hemmahörande i ett Tempo-SM än jag själv.
Fokus ligger annars på U6 vilket varit lite av mitt mål för säsongen. Backtränat 3 dagar i rad nu och kommer fortsätta med det, tycker det (tillsammans med distanspass) är den mest givande träningen för att driva upp formen. Tyvärr så se det inte ut som vi blir något särskilt startfält ifrån Valhall på U6 så jag kommer nog få jaga mitt boende själv, lite halvtungt.
För att försöka hitta formen till U6 har jag nu också skippat onödigt gotteätande, svårare än man tror då naturgodis, choklad och kaffebröd har varit en del i min dagliga kostcirkel den senaste tiden. Igår var jag dock ut och åt gott italienskt på La Casa med min älskling och då fick det bli en Tiramisu till efterrätt, istället för tårta.
Solleröloppet
bild av Solleröloppet är att blöt och frusen kasta sig iväg för
att pissa direkt efter målgång, en bild fastetsad i mig efter otaliga
upprepningar
Kurvan på bilden är en av Solleröloppets viktigaste, det är
rondellen i Orsa på väg in i Skeer-backarna. På grund av en lugn
start med lågt tempo uppför Gesunda och till Orsa så var det
fortfarande ett stort fält när vi kom dit, och jag låg dåligt till
långt bak i klungan.
Straffet för det blev att jag fick jobba rätt hårt i de 2 första
Skeer-backarna för att ta mig upp och vara på rätt ställe. I den
sista Skeer samt i Gesunda kändes det däremot lugnt uppför. Desto
mer problem hade jag nerför då jag var väldigt försiktig, rent av
feg på grund av förhållandena, och därför fick täppa luckor
därefter. (också därav den dåliga positioneringen in i Skeer)
Det som dock kommer sitta kvar och gräma mig länge är den givna
chans som jag sumpade. Precis efter 1km-skylten fick jag världens
läge, pärleporten öppnade sig och visade vägen mot himlen. I kanske
ett par tre sekunder slog tempot av och hälften av den tiden var det
också ett ledigt spår fram, och vad gör jag? Jag TÄNKER!
I ett sånt läge får man ju inte tänka, attacken ska komma som ett
brev på posten (eller, ja, de tar ju en hel dag på sig så snabbare
än det, typ som en blixt!) Innan jag har tänkt: "Kolla en lucka,
undrar om jag ska attackera" så är ju luckan givetvis väck och jag
är förpassad till klungspurten där jag har inget att hämta. Jag
HADE ju kunnat testat Cancellara-attacken där! Kanske inte hade funkat
men då hade jag gjort ett snyggt försök iallafall!!
HåHåJaJa, nu får man rikta in sig på annat. Framförallt U6 hägrar
så efter nästa helg blir det gottestopp! Jag vill försöka vara i
form då!
Skrock!
Det syns inte på bilden för den blev oskarp men datumet på min pedal var April 2005.
Ingen större sorg över detta då pedalen börjar bli sliten och att få den återkallad och ersatt känns bara bra. Jag förstår det visserligen som att de enbart byter ut själva axeln ,men det är i axellagren som min pedal börjar bli mest sliten så en liten service bekostad av en återkallelse känns ju bra.
Det som dock oroar mig djupt är att de haft ett antal fall utav axlar som gått av och att de rekomenderar att man slutar använda pedalen genast. Den har visserligen fungerat i många år så inget tyder väll på att den skulle gå av just nu och på Solleröloppet. Men sedan det oerhört regniga CykelCity Grand Fondo i Stockholm har de klickat lite extra i lagren. Detta bekymmrar mig dock inte det minsta i jämförelse med min svit utav olycksaliga händelser (ofta med cykelanknytning) på just midsommarveckan.
Här är ett litet utdrag ur min serie midsommarhändelser:
Vurpa på oljefläck vid träning i Nya Zeeland, helblå rygg och lång behandling hos sjukgymnast
Hopkörning (med cykel) på väg till midsommarfest, medvetslös -> sjukhus och brytet nyckelben.
Krasch in i bil på träning inför Sollerö, sjukhus och 30 stygn i ansiktet samt brytet käkben
Magsjuka utav kolhydratladdning och Vitargo, magsjuk i 1 vecka tills jag inte ens hade näring nog i kroppen att färga avföringen.
Ska 2009 bli året då jag får en avbruten pedal i en attack och går stenhårt i backen, eller stenhårt i överröret så jag blir barnlös resten av livet?
Apropå skrock verkar det också vara skrivet i stjärnorna att det ALLTID ska vara pissväder i Mora på midsommarafton!
Nu är det bara att det det soft!
Denna gång var jag dock lite mer passiv och därmed så var det ett betydligt lättare pass, inga egentliga bekymmer att åka med om man inte lägger alltför mycket energi på att attackera redan i början, lite mesigt men det känds som en vettig agenda för dagen.
Nu är det lättsam cykling som återstår innan det är dax för Sollerön där jag valt att köra i senior iår. Inte för att jag fegat ur (även om det är ett väldigt respektingivande startfält i elit och en tuff bana) utan istället för att jag ska hinna till Hälsingland efteråt för lite midsommarfirande. Ska man tävla på midsommarafton får man anpassa sig lite så att även familj och vänner får sitt.
Det är ingen lätt uppgift att ta sig an senior heller detta år. Startlistan på drygt 150 pers innehåller många personer som är väl värda att hålla ett extra öga på så när Skeer tonar upp sig gäller det att man har kryssat sig fram genom myrboet och befinner sig i bra position och har trimmat pulsklockan för att ta in de där extrema värdena!
Hoppas på att kunna få en trevligare resa än ifjol då jag verkligen försökt satsa på Solleröloppet men det var över redan när vi kom till Skeer. En stor grupp hade släppts iväg och klungan var bara en dödstrist transportbuss i linjetrafik. Dessutom gjorde min kolhydratladdning och sportdrycksval att jag blev liggande med magproblem i 1 vecka efter loppet och även missade mål nr2 som då var Falu Grand Fondo, den toppningen var fjolårets givna bottennapp!
Men iår kommer det vara hårt och kul ska det bli!