Tempocykel i byggsats

Igår var jag och hämtade upp min nya tempocykel, denna underbara känsla av lite nya leksaker!

Cykeln är en Stevens Crono utrustad med Shimano Ultegra men eftersom jag kör med Campagnolo så ska ett byte till på driv/växel-linan. På bilden syns den växel, växelreglage och sadel som skall monteras och jag inväntar även ett FSA vevparti i carbon som skall dit. Bakom står också mitt diskhjul som skall monteras på.

Sadelstolpe har jag rationaliserat bort eftersom jag insett att det är något som tar mycket av vinden på en tempocykel. Nej så extrem har jag inte blivit utan det blev en miss och jag ska få den nästa vecka.

Eftersom jag skall bort med Shimano så har jag också en del delar över så är någon intresserad av att köpa helt ny och oanvänd Shimano Ultegra Framväxel, Bakväxel, vevparti, Dura-Ace tempoväxelreglage, Oxygen Speedline 3 sadel eller ett Par Easton Circuit hjul så är det bara att höra av sig på mail.

Att få ihop bygget ska förhoppningsvis inte ta så lång tid och därefter kommer en (som jag förstått) väldigt viktig bit, att ställa in cykeln och att ställa in kroppen utefter tempoställningen. Trainer, kamera, filmning, spegel, kommer bli en del finjusterande under vinterns mörka och kalla gång.

Annars känns det skönt att ha tagit ett beslut om att bli elitåkare igen och komma igång med vinterträningen inför den kommande säsongen. Efter 1 veckas ren vila toppade jag av med 1 veckas förkylning som höll mig borta från träning lite mer än jag tänkt. Nu är det motiverat och skönt att komma igång men jag gruvar mig inför nästa vecka då jag även skall lyfta in st yrketräning i träningen, sånt kan bara göra ont!

Har även varit och sneglat på löparskor och ska ta och slå till på ett par för att ytterligare kunna skapa mig lite ny sorts träningsvärk med löpintervaller i de branta knix-backarna i Tullingeberg. Är det inte härligt att plågas lite.

En velpelle tycks ha bestämt sig, nästan, eller?

Nu känns det som jag kommer få ändra min presentationstext trots allt. Börjar lösa sig ibland de små knutar som jag harvat runt i och det känns som det skulle vara roligt med en satsning till elitklassen igen.

Framförallt handlar det om att Cup-tävlingarna är väldigt roliga att köra och även U6 är något jag kommer göra plats för i almanackan.

Hur det ser ut med Cup-tävlingarna kommande säsong känns dock väldigt osäkert. Den gågna säsongen var det enbart 4 cuptävlingar vilket var mindre än tidigare. Dessutom så har Svenska Cykelförbundet blivit av med en del drivande människor och känns lite som i kris, nu när den som bäst kunde utnyttja vridmomentet mot förbättring, föryngring och ökande intresse som är skapat utav de goda internationella resultaten av svenska cyklister.

Samtidigt finns det rykten om en cup med 6 deltävlingar där alla lag ska anmäla ett 13-manna lag och sedan förbinda sig att köra med ett 4 till 8-manna lag på alla tävlingarna.

Alla rykten runt cupen får ni gärna skvallra runt här, så man har lite att sätta tankarna i när man sitter där och nöter träningstimmar inför vad som då blir en kommande elitsäsong.

En favorit, Lombardiet runt

I helgen gick en av mina absoluta favorittävlingar, och till på köpet så vann en av mina favoritcyklister och han gjorde det med stil!

Jag har en Taxc DVD med Lombaridet runt där man bland annat kör Madonna de Ghisallo och jag antar att den har gjort att jag ger tävlingen lite extra uppmärksamhet. Har vid ett par tillfällen utnyttjat denna DVD till spinningpass också, försökt lekt Roberto Vacchi och pluggat på ordentligt om banan, Ghisallo, vinnarna och årtalen för att sedan kunna återberätta samtidigt som jag hållit passet, åtminstone jag själv har tyckt det varit rätt roligt.

Det är ändå något särskilt med denna italienska höstklassiker. Den är liksom sista chansen att få se lite cykel och ger uppfattningen om att vara lite sådär härligt avslappnad som sena och avslutande tävlingar kan vara. Dessutom är den ofta vunnen på ett snyggt sätt utifrån en utbrytargrupp som har formats av de rätt tuffa klättringarna (för att vara ett endagarslopp) Från årets upplaga: "-This is the way races should be won, just attack in the last 10k's, and riiiiide!"



Det sorts trycket i pedalerna och den sortens åkstil önskar jag verkligen att man kunde stå för själv. Men med tanke på att min helg blev 2 timmar cykel på lördag och 35 min på söndag istället för planerade 3timmar på lördag och 4-5 timmar på söndag så har man evigt långt till några Cunego-ben.

Hittade också en förklaring om den tatuering man kunde se på Cunego's arm och kan bara hoppas att har står för det på allvar. Man får ju tyvärr lite lätt gnagande onda aningar så fort någon gör något utöver det normala numer.

Stackars trainern

Det här är min trainer (och en som beundrar den mer än mig), dammig, hopfälld och sällan använd. Så brukar den också tillbringa den största delen av vintrarna, faktum är att jag nog kan räkna mina vinterpass på trainern under de 2 senaste vintrarna på en hand! Trainern går däremot betydligt mer under sommaren då jag använder den för att värma upp på inför tävlingarna. Trainer är helt överlägsen för uppvärming, då kan man ha musik i öronen, söka skydd för eventuellt oväder men framförallt få mycket bättre kontroll på intervaller och pulsnivåer under uppvärming och blir garanterat varm!

För min vinterträning går istället desto mer tid åt på vintercykel med stänkskärmar, i gymet och framförallt i spinningrummet.

Vintercykeln är en riktigt tråkig fultysk, tung och klumpig. Så det känns aldrig lockande att byta sommarens härliga Stevens mot vinterhojen. Lite lustigt egentligen att man satsar så lite på sin vintercykel och har en riktigt trist billig cykel då, är ju ändå där man spenderar som mest tid. Tittade på träningstid vs. tävlingstid en av mina elitsäsonger och trots att jag tävlade hyffsat mycket då så var bara ca 5-10% tävlingstid!

Gymet är jag inte heller förtjust i, ett nödvändigt ont, särskilt nödvändigt i vinter då jag ska fokusera lite mer på korta tunga reps för att få till lite mer sprätt i en spurt. Istället är spinningrummet ett kanonställe för vinterträning. (verkar dock vara många som tycker det är det mest nödvändigt onda) Särskilt då jag har tillgång till det helt själv eftersom jag är spinninginstruktör. Det betyder att jag kan gå in och köra mina intervaller på en stabil spinningcykel.

Har även kört en del längre pass på spinningcykel, distanspass på det sättet är lite trist men inte värre än på trainern och ibland måste man faktiskt fly ovädret men känner ett behov av lite längre träningspass.

Det är också på dessa pass som man brukar få kommentaren "-Håller du på kör fortfarande? du är ju helt knäpp!" En härlig kommentar som känns som en komplimang, det betyder att personen ifråga aldrig skulle köra ett sånt pass, och jag kan tänka "-Det är det som gör skillnaden!"

Dock har jag haft vintrar med mycket trainer också (kanske därför jag helt undvikt den sen) Den värsta perioden satt jag på trainern och åt middag, allt för att hinna få trainertid. Denna vinter ska jag återuppta lite trainer igen då jag tänkt köra in min position på tempocykeln med trainern. Blir kamera och spegel och allt jag kan komma på för att se min egen position på tempocykeln och hitta något aero och bekvämt. Måste bara komma på var jag ska köra och hur jag ska tysta ner den eftersom min granne dunkade i mitt golv senast jag körde i lägenheten, ska man behöva sitta på trainern i källarens dunkla miljöer?

Vila och Vela

Nu har jag kommit till en period på säsongen som jag faktiskt har lite svårt för, nu är det dags att vila lite och tänka på vad som komma skall.

Det är ganska sällan som jag faktiskt känner för att vila när säsongen tagit slut, oftare än sällan är det just då som jag börjar känna mig i bra form. Naturligtvis har jag också haft säsonger där jag inför de sista tävlingarna tänkt "-Nu tar jag mig bara igenom det här så får jag vila sen." Men oftast finner jag mig letande efter fler tävlingar när säsongen börjar ta slut.

Det där med tajming på viloperiod är ju lite snedvriden för en sommarsportare också, när säsongen är slut och man ska vila lite innan uppbyggnadsträning börjar, ja då är det höst och kallt, blött och trist. Finns liksom inget annat att engagera sig i, vore det sommar skulle man ju lätt bara slänga sin slappa kropp på stranden och låta den ligga där!

Dessutom ska man försöka välja träningsupplägg inför kommande säsong. Denna gång är det dessutom lite extra svårt då jag funderar lite på om jag ska trappa upp till elit igen eller stanna kvar i senior.
Jag har haft en rolig säsong i senior och det är skönt att kunna försöka sig på lite attacker ibland och orka köra på det sätt som jag helst vill. Att köra elit-GP och med en dimmig suddig blick se sina uthostade lungor ligga på styret och slemma samtidigt som benen genomlider all helvetets eldar är dessutom verkligen inte något jag saknar.

Dock är det helt klart så att de roligaste tävlingarna i Sverige är elit-tävlingar, landsvägs-cupen och U6!

Den största utmaningen med att köra elit just nu är nog ändå att man gärna vill köra med fler i sin klass och klubb, till och med måste det om man ska köra landsvägscupen.

Det finns många aspekter att ha i åtanke, det är inte lätt för en norrländsk velpelle.

Säsongsslut

Ett lite annorlunda tillvägagånssätt egentligen, att starta en cykelblogg när säsongen tagit slut, nu när det blir som minst att skriva om, ska dock försöka hålla den lite levande ändå.

Nya mål måste sättas upp inför 2009 och ett träningsupplägg måste börja tänkas på. Än så länge så känns 2009 lite difus så jag har bestämt att börja med en liiiten vila. Blir inte så mycket vila när man ska hålla 2 schemalagda spinningpass i veckan men efter dagens pass (onsdag) blir det iallafall helt vila fram tills nästa veckas pass. Efter det ska jag ha kunnat bestämt så pass om kommande säsong att jag kan bestämma om jag ska vila 1v till eller sätta igång med vinterns slit.
Det som jag vet är att vintern kommer fokuseras på spurt och tempoträning. Tempoträning eftersom jag nu har beställt en tempocykel som jag tänkte köra in mig på med trainern under vintern.

Angående tempo kan jag förresten nämna att jag pratade med min sponsor nydligen och fick en riktig bild på Stevens kommande tempocykel, vet tyvärr inte hur officiell den bilden är så jag vågar inte lägga ut den, men waow vilket habegär det skapade hos mig!

Spurtträningen ska jag fokusera på eftersom denna säsong alltför många gånger har bestått i att komma iväg i en vettig utbrytning för att sedan ändå få stryk i spurten och på sin höjd komma på pallen. Jag har ingen spurt att komma med helt enkelt!

På det här med spurtträning är jag dock rätt lost, särskilt under vinterträning, så alla tips mottages tacksamt!

Avslutar med en bild från sista tävlingen, med resultat som poängterar min nödvändiga spurtträning, utbrytningsgrupp av 3, slutade 3:a

Followers

Search This Blog

Total Pageviews