Läste just en artikel på Pezcyclingnews som belyser ett i grunden ganska intressant ämne, att vi styr oss själva utifrån smärtnivå och att mycket utav träningen egentligen handlar om att lära sig tolerera smärta snarare än att faktiskt utvecklas så mycket. So far so good!
Men sedan kom jag till det som var själva ämnet för undersökningen. Man undersöker om det hjälper att ta smärstillande inför ett tempolopp för att på så sätt inte känna smärtan som begränsar förmågan. Min första starka reaktion var när de säger att det är vanligt att man tar smärtstillande efter träning för att det ska kännas bättre under återhämtningen. Går folk verkligen och knaprar piller efter träning för att bli av med muskeltröttheten som träning de facto skapar?
Dessutom så känns det som en enorm gråzon att trycka i sig smärtstillande för att inte känna smärta och därmed kunna köra hårdare på tävling. Även om det skulle visa sig fördelaktigt har jag svårt att bli sams med den idén. Det man gör är ju att på konstgjord väg, med ett ämne som normalt inte skall finnas i människan, lura kroppen och blockera kroppssignaler så att man köra hårdare. Är inte det själva beskrivningen av att dopa sig?
No comments:
Post a Comment