I fäders spår för framtida segrar - Inomhus


Helgens huvudpass var helt klart Vasaloppet på Söndagen, inte ute i snön och kylan utan inne i spinningsalen och värmen.

Tror det var 4:e gången jag var med och höll vasaloppsspinning i Huddingehallen nu. Lite extra orolig denna gång eftersom jag hade fått avbryta passet dagen före på grund av rätt prestationsbegränsande förkylningskänningar. Men det var bara att kasta sig in i det med start kl 08:00 och målgång med första åkare som är den vanliga modellen. I år blev det ett ganska snabbt lopp så vi klarade oss med 3:52 i spinningsalen. Vasaloppspiningen brukar dock vara mer som ett 4 timmar långt spinningpass än ett traditionellt distanspass, så tillvida att det är ganska hård och svettig körning största delen av tiden så därför tar det rätt rejält.
Något som ofta brukar påverka rejält mot slutet av dessa pass, och så även denna gång, är skorna. Fötterna har inte riktigt vanan av att sitta i spinningskorna så pass länge och eftersom man svettas mer så blir det också mer påfrestning för fötterna och klädernas formpassning i allmänhet, än när man kör länge ute.
Nu hade jag dessutom ett par skor som jag inte har haft så väldigt länge så de var inte helt inkörda och därför var något av det värsta efter passet känslan i lilltån. När skorna äntligen åkte av visade sig en riktig boll till vätskeblåsa.
Nu måste jag se till att använda lite andra skor ett litet tag och troligen blir några av veckans inledande pass också av lite lugnare karaktär för att mota förkylningen.
Vore skönt om man åtminstone kunde klara sig med att sänka intensiteten och ändå genomföra passen. Då känns förkylningen inte så mycket som en förlust utan mer som något man fått avklarat och tagit sig igenom på ett bra sätt och därmed slipper åka på det när säsongen precis börjar!

No comments:

Post a Comment

Followers

Search This Blog

Total Pageviews