Idag är det SMACK-serien på schemat igen, en rundbana så det lär bli en bra snittfart när man helt slipper vändpunkt. Körde backträning i Tullinge igår så känslan i benen lär inte vara helt 100% men jag känner mig rätt sugen och motivation kan man komma långt på, särskilt viktigt känns det i tempolopp då man nästan uteslutande jobbar mot sig själv.
Detta är sista vecka som jag håller igång för fullt och inte bryr mig om det känns tungt i benen. Nästa vecka ska det börja släppas upp och blir mest lätta rullpass med små-små spurt och/eller tändningsintervaller. Detta för att låta formen hitta till sin rätta plats, det vill säga ner i mina ben.
Det krävs dock att det börjar kännas rätt så ok, helst redan nu. Känner jag mig inte i form dagen före tävling kommer jag inte vara i toppform på tävlingen heller! Vill gärna känna en uppåtgående trend och en groende känsla hela veckan före toppen skall vara där. Just därför blir det lite extra spänt nu då man så enormt gärna vill börja känna sig bättre och bättre.
Små små indikationer börjar jag tyda och psykiskt använda för min fördel redan nu, som att det till exempel kändes riktigt bra på backpasset igår, låååångt bättre än förra veckan. Känslan av att ännu vara pigg när jag fortsatte träna efter Götene GP i lördags var också något bra att klänga sig fast i mitt i den psykiska misär som Götene GP och Kinnekulleloppet är.
Samtidigt är man observant så snart man känner något som inte är enligt plan. När det till exempel kliade, bara det lilla, i halsen igår kväll så var jag snabb på att dricka Te och mildra. Det är en tunn linje att vandra på nu i drygt 2 veckor framöver.
No comments:
Post a Comment